Nu blommar det äntligen riktigt i rabatten |
Äntligen börjar hoppet om att sommar och sol närmar sig med stormsteg..
För nu ska vi väl ändå inte behöva mer snö för denna säsong eller hur?
Så fort jag känner mig ngt bättre i mage och själ ska jag ta tag i gården (då endast Krille är den som engagerat sig hittills).
Många rabatter som ska rensas, blommor som ska hämtas från förra huset, lekstuga som ska rensas och skrubbas etc.
Så nog kommer det finnas att göra bara hälsan blir bättre och vädret mildare (utan vind och hagel/regn)...
Dagen har varit en rätt okej dag vad kommer till värken.
Morgonen började nästintill som vilken dag som helst, men med timmarna kom även kramperna...
Har fått nog av att vänta och vände mig till Mottagningen i Gävle för att undersöka vart min tid tagit vägen.
Tro det el ej, men ÄNNU en gång har jag blivit bortglömd någonstans och hade jag inte ringt hade jag heller aldrig fått komma in.
Efter mkt om och men fick jag en tid i slutet på månaden, och hoppas verkligen att det värsta har gett med sig innan dess. Orkar inte ha det så här i flera veckor till...
Nu återstår bara hoppet om en förstående och human läkare (då jag ännu en gång fått byta doktor)...
Håll tummar och tår för mig.
I morgon inväntas min dom hos min andra läkare.
Frågan är bara vad som kommer sägas, blir jag "friskförklarad" el fortsatt sjukskriven?
Vad är det egentligen som säger att man är sjuk el frisk?
Vem klarar av ett jobb och vem gör det inte?
Känns som det är så olika från dag till dag. I samband med dessa smärtor jag har nu känns det som ett nästintill obefintlig tanke att jag skulle klara ett jobb både psykiskt och fysiskt.
Samtidigt som att ekonomin skulle bli så bättre av ett jobb för min del, känner jag att jag inte vet om jag skulle kunna gå ut 100% och klara det utan problem.
Vet inte riktigt vart jag vill komma med saken, annat än att jag är orolig över framtiden och vad som kommer fattas för beslut i morgon.
Som tur är har jag fått en bra läkare som är otroligt kunnig och kan verkligen sin sak.
Jag lägger ödet i hennes händer och hoppas hon tar rätt beslut.
För hur det än är, så löser det sig... Allt löser sig till slut... Eller? :)
Nu ska jag ta och koka mig en kopp te att avsluta dagen med, och sen ladda om batterierna för en förhoppningsvis rätt lindrig morgondag med inte allt för många måsten (hoppas jag)...
Godnatt och söta drömmar på er!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar