Blogger Layouts

fredag 11 februari 2011

11.02.11

Känner att ett andra inlägg för dagen vore i sin ordning då jag funderat mest hela dagen på saker och ting som försigår runtomkring mig just för stunden...

Detta inlägg kommer nog bli det första där jag faktiskt pratar direkt ur hjärtat och inte förfinar det hela...

Vet inte riktigt vad det är med mig nu för tiden...
Känner mig deppig av och till mest hela tiden, riktigt upp och ned i humöret!
Blir tok irriterad på människor för skit och ingenting, samtidigt som det många gånger är befogad irritation...

En av sakerna jag blir mest förbannad över är att jag alltid ska vara den som ställer upp för folk i ur och skur, och aldrig få någonting tillbaka.... Folk som suger den lilla energi som finns kvar i mig har jag haft nog av...
Vill bara omge mig med folk som står mig nära och som jag vet finns där för mig när jag som mest behöver det... Kan nog vara därför jag tar avstånd från mkt i dagsläget...

Sen till andra som bara tänker på sig själv och pengar och skiter i allt och alla andra!
Så länge denne person får som hon vill så är hon nöjd, men sätter du emot minsta lilla oavsett om det är den mest logiska självklara sak då slår hon bakut och gör livet surt för en!
Så otroligt less! Dags att slå näven i bordet en gång för alla och verkligen bara sätta stopp här och nu! Orkar inge mer!

Mkt som snurrar runt i mitt lilla huvud, och den senaste tiden har detta gjort sig märkbart i min ork att ta hand om barnen.. Känner mig som en bitterfitta som bara skriker och skäller hela dagarna! :( Och detta är ingenting jag vill! Jag älskar mina barn över allt annat... Men ibland blir det bara för mkt... Och nu är en sådan period! Jag orkar inget mer, och jag vill inte att barnen ska behöva utstå mig som jag är just för tillfället... Men vad gör man???

Önskar mig bara lite egentid med mannen i mitt liv.. En paus i allt kaos....
Men barnvakt är inte det lättaste och kan inte ens komma ihåg senast vi var helt barnledig!
Med undantag ifrån Diaz födsel hade jag totalt varit ifrån Neah 2 nätter på 3½ år.. Det säger ganska mkt...
Jag säger inte att jag vill ha barnvakt var och varannan dag för att ut och rulla runt på krogar el så... Bara en paus... Ngn gång....
Skulle vi ngn gång få barnledigt så skulle jag säkert ändå bara tänka på barnen och knappast kunna sova el slappna av ändå... Vad vet jag?! :P

Ne, usch och fy vad surt och gnälligt detta inlägg blev...
Men this is me and my life at the moment...

Önskar mig ibland tillbaka till när man var 5-6 år och bara kunde slå sig ned i pappas famn och känna sig trygg och inga bekymmer existerade...

Jag förstår om ni kanske reagerar på detta inlägg... Med all rätt!
Men oavsett allt som kretsar runt så älskar jag min sambo och mina underbara småtroll över allt annat och skulle inte byta mitt liv mot ngt annat i hela världen... Är väl bara en toksvacka jag befinner mig i..

Möter ni mig på byn kanske ni bör passa er... Ne, skämt å sido!
Skönt att bara få skriva av sig lite... Och det kommer nog flera sådana här "ärliga" inlägg framöver... Nu när jag väl kommit igång... :P

Ha en fortsatt trevlig Fredagskväll allihopa..
Själv ska jag inom kort bege mig upp till sängs då ögonen går i kors efter en otroligt tidig morgon idag.. :P

Godernatter!

2 kommentarer:

Lillasyster sa...

Ibland har man såna här svackor stumpirumpan, men du ska se att du snart tar dig upp ur den och att du kommer må dunderbra! Jag menar, snart är det sommar och sol och då kan man ju inte bli annat än glader! :)
Och du, SNART kommer ni hit till oss och myser också!!!! Gissa om jag längtar el? ;)Vi har många kramar att ta igen.
Livet är som en berg- och dalbana...så är det. Men kanske är det rätt bra ändå, för då lär man sig att uppskatta de dagarna som är på topp, lite extra mycket!?

Massa massa styrkekramar till dig!

Fredrika sa...

gumman. I LIKE!!! <3 naturligtvis inte att du mår dåligt, så klart inte. Men allt det andra! Ärligheten! Känslan på inlägget..

Jag försöker läsa mig igenom nån vecka nu, senast jag läste kommenterade jag och nu är alltså gången efter ;P eh, om du fattar!

Vi är så sjukt lyckligt lottade med barnvakter hit och dit. Jag önskar veerkligen ni också hade det så. Man orkar så mycket mer.

Finns de verkligen ingen? :(

Vännen... ring om de är nått. Jag häslar på så fort vinterkräksjukan har lagt sig. (det går som mest i h-land just nu sägs det och jag är räddare än nånsin..)