1årig Bröllopsdag
Tänka sig att det redan är 1 år sedan vi gifte oss, mannen i mitt liv och jag. Jag minns det som igår med alla förberedelser, pirr i magen och rädslan över ostadigt väder (då ceremonin hölls utomhus). Det var den bästa upplevelsen i mitt liv (förutom mina tre barns ankomster till världen såklart), och jag kommer aldrig glömma "marschen" fram till altaret där allt var mest kaos med mellersta flickan i familjen ramlandes i lerpölar och sedan över min klänning. Nu så här efteråt kan man skratta åt det, men just då och där kändes det som att precis allt som kunde gå på tok, gick på tok strax innan själva "vigseln". :P Själva promenaden med min rara lilla pappa som hade äran att överlämna mig var otroligt pirrig, med vetskapen om att jag snart skulle se min blivande man i ögonen. Känslan när vi tittade varandra i ögonen jag och K vid det ögonblick jag stannade framme vid "altaret" var som den allra första gången jag såg honom och föll pladask, nästan lite nykär så att säga. :)
Jag har alltid sagt redan från tidig ålder att jag varken skulle ha barn och definitivt inte gifta mig, men nu sitter jag här med tre helt underbara barn och make! :) Ingen kan vara lyckligare än mig! :) Ibland kan jag faktiskt komma på mig själv med att känna små fjärilar i magen när jag tänker på hur mkt bättre jag har det, mot vad jag någonsin trott jag skulle få. Jag är så otroligt lycklig över att ha min familj i mitt liv, och utan dem skulle jag inte vara hel. :)
Med det tänker jag faktiskt avsluta detta inlägg då jag istället tänker lägga fokus på min man och vår dag idag! :)
Kramar till er alla! :)
|
1 kommentarer:
Ni är så gulliga tillsammans
Skicka en kommentar