Första samtalet

Dagen har varit väldigt lång och intensiv. Otroligt intressant med allt, men efter ett tag går det liksom inte att ta in all information för att sedan memorera den. Är så otroligt rädd för att jag sen kommer sitta där och fundera på vad vi egentligen har lärt oss under de här 4 veckorna. Kommer man att kunna svara på allt det kunden vill veta? :P Ja, det återstår väl att se...

Har funderat lite över livet som arbetande småbarnsförälder. Är ju så otroligt kul att få komma ut och träffa lite folk, tjäna in lite extra pengar och samtala med vuxna människor för omväxlings skull om dagarna.
Men samtidigt känner jag mig så frustrerad över att inte få den kvalitetstid om vardagarna med Neah som jag alltid haft tidigare.
Just för stunden känns det nämligen som att livet går ut på att föröka sig för att sedan placera barnet på dagis för att ens ha en chans att överleva rent ekonomiskt... Såå otroligt tungt att vara ifrån lill skruttan hela dagarna! :'(
Blir väldigt långa dagar, och man hinner knappt hem innan det är läggdags åter igen...
Äh, jag vet inte riktigt jag... Kanske bara är tungt ifrån en början? Vad vet jag.... Hoppas iaf på att det här kommer fungera bra för både Neah och mig. :)

Så var det då dags att förbereda sig inför morgondagen, vilket innebär mitt allra första samtal som Kundservice anställd på Fortum. Är så otroligt nervös, men förstår inte riktigt varför... Vad är egentligen det hemskaste som kan hända? :P
Äh, nerverna är på plats... Och jag har en känsla av att det kommer bli ännu värre i morgon bitti... Haha! Men kul ska det bli, och förväntansfull är jag... ;)

Ne gott folk, dags att förbereda Neahs dagisväska och matlåda inför i morgon... Och sen blir det nog bara lite filmkik och sova... Trött som tusan! :)

Godnatt och sov så gott! :)
Kram på er!